måndag 28 januari 2013

Host

Idag är jag hemma med hostande son.
Han har hållit oss och sig själv vaken hela natten med sitt hostande så efter lite rådgivning av förskolan så bestämde vi att han fick stanna hemma idag.

Tur att Barnkanalen har ganska trevliga barnprogram så här på morgonen.
Just nu är det Riddare Micke, vilket tycks vara något av en favorit. Själv är jag inte helt övertygad om programmets förträfflighet, men det får duga.
Det är ju i alla fall betydligt bättre än de där über-pedagogiska barnprogrammen på Disney Junior-kanalen. De programmen balanserar hela tiden på gränsen till trams och i ungefär hälften av fallen gör de rejäla kliv in i fånighetens land. Värst är nog ändå Musses Klubbhus. Rena plågan för oss föräldrar, men tydligen uppskattat av sonen.
Men vänta bara... Snart är han tillräckligt stor för att uppskatta Fem Myror... och andra vettiga program. Sådana där som är pedagogiska utan att vara fån-tramsiga.
När sonen börjar uppskatta de programmen så ska jag se till att vi bara införskaffar skogskanalerna (och möjligen BBC-kanalerna, för QI:s skull...). Då slipper vi tramsandet med "kan du se var Pluto har gömt sig?" (en stor filt ligger över en stor, hundformad hög mitt på ett i övrigt tomt golv) "Ja, där. Toppenbra! Tack för att du hittade Pluto!" *plågad suck från alla vuxna*

Nu ska jag fylla på min temugg och vabba klart.

lördag 26 januari 2013

Lekdag

Idag har det verkligen varit en fullspäckad dag.
Sonen blev kidnappad av Farmor igår kväll (jag misstänker nämligen att det var hon som, istället för att bara vakta honom i ett par timmar, lät honom förstå att han kunde få sova hos dem).
Vi skulle få besök av T och hennes mamma idag, strax efter klockan 10.
Det betydde att sonen skulle hinna kliva upp, äta frukost och bli skjutsad hit hem innan klockan 10. Farmor och Farfar lyckades leverera barnet med fem minuter till godo.

T kom dryga halvtimmen senare. En halvtimme som sonen fyllde med åtskilliga utrop av förväntan och längtan.
När T äntligen kom hade hon knappt fått av sig ytterkläderna förrän sonen babblade öronen av henne samtidigt som han förevisade alla sina leksaker på en gång.
Att säga att T var efterlängtad skulle vara en klar underdrift.

Sonen och T lekte sedan, nästan utan bekymmer, hela dagen. Vi hade bara några små missöden. Exempelvis bröt bägge barnen ihop när vi (mest jag) bestämde att de inte fick leka med crosstrainern, eftersom de inte kunde samsas om den. Det var lite svårt att hålla sig för skratt när två barn kastar sig i sin respektive mammas knä och tjutandes av gråt bedyrar att de inte vill någonting hellre i världen än att leka med den där crosstrainern (nå ja.. så mycket bedyra som en 4 1/2 åring och en 2 1/2 åring kan)
Efter lunchen lyckades vi vuxna spela lite vuxenspel medan barnen lekte sjörövare. De använde en ripsduk som skattkarta och efter en stund kom T fram till oss och talade om att sonen hade ritat på den, vilket var aldeles sant. Både jag och maken skällde naturligtvis på sonen som bad om ursäkt för den nedkladdade duken. (Det T hade glömt att tala om var att hon var minst lika skyldig som sonen till "skattkartan". Det upptäcktes när gästerna åkt hem och duken skulle saneras från sitt klotter. Färgerna var tydligt utsatta i mönster och de ritade sträcken var både rakare och mer medvetna än vad sonen någonsin hade kunnat göra. Vi bad naturligtvis sonen om ursäkt, men han tyckte inte att det var någon stor grej utan sade bara att han skulle säga "stopp" nästa gång han träffade T, vilket vi tyckte var rimligt.)
Men på det hela taget verkade barnen ha riktigt kul och det kändes som om vi vuxna också hade riktigt trevligt. Det hade kanske kunnat vara lite trevligare om jag inte hade bränt vid popcornen, och om min hals inte hade varit så ond, men på det hela taget så...

Klockan strax-efter-sex åkte gästerna hem och vi kunde äta middag bestående av havregrynsgröt, mjölk och lingonsylt. Till efterrätt fick vi lite jordgubbsyoghurt. Vi var klara strax innan klockan sju och sedan började dagens riktiga strapats: få sonen i säng.
Den utmaningen tog drygt en och en halv timme, men när han väl låg i sängen och sagan var läst så var det snarast frågan om sekunder tills han somnade av ren utmattning.

Tack T och H för en trevlig dag!

Vuxenkvällen håller nu på att rundas av med lite "Sagan om Ringen" på DVD. Trevligt med lite fantasy så här på lördagskvällen. Fina kläder, bra story, bra regi. Sa jag fina kläder?

tisdag 22 januari 2013

Andra halvan av januari

Så var det snart februari. Vart tog januari vägen?

I morse när jag åkte till jobbet så konstaterade jag att det ljusnade över gärdena. Och när jag åkte hem var det fortfarande skymning och lite ljus kvar på himlen. Det kändes helt fantastiskt!
Ljus betyder mera ljus, vilket betyder att det snart är vår, vilket i sin tur betyder att det strax är dags att så frön till paprikor, tomater och gurkor! Jippiii!!

Vi hade för övrigt en intressant diskussion på jobbet idag.
Vid förmiddagsfikat diskuterade vi naturliga skönhetsprodukter och jag råkade kläcka ur mig att jag inte äger något sminkborttagningsmedel utan istället använder mig av en bomullstuss med några droppar olivolja på. Då kontrade två av våra apotekare med Men hur törs du det? Tänk om det är allergiframkallande! Det är ju inte kliniskt testat!
Seriöst...
Olivolja?
Kliniskt testat?
Va??
Jag konstaterade att jag skulle vara beredd att dricka olivolja men att det förmodligen skulle krävas dödshot för att jag skulle svälja sminkborttagningsmedel. Mina kollegor köpte inte det argumentet. Nej, men vad är det för argument. Hur vet du att olivoljan är säker? Om du sväljer den så dör ju bakterierna i magen, men om du får det i ögonen så kan du ju få en reaktion. Ett kliniskt testat kemiskt medel innehåller ju konserveringsmedel och annat som gör att bakterierna inte får fäste.
Mitt svar på den harangen var helt enkelt: Men blunda då! Du ska väl inte ha produkterna i ögonen heller, bara runtomkring.
Resultat: Skratt, fniss och något ogillande blickar.
De måste tro att jag är helt knäpp.
Jag passade även på att späda på den bilden genom att tala om att jag bara tvättar håret ungefär en gång var fjortonde dag.
Men den historien får vi ta en annan gång.

onsdag 2 januari 2013

Obligatorisk sammanfattning av 2012

Så till den obligatoriska sammanfattningen av det gamla året.


Precis i slutet av 2011 flyttade vi in i vårt gula fina hus. Under 2012 har jag, i princip varje dag, konstaterat att det var bland det bästa vi kunde ha gjort. Fantastiskt hus och fantastiska grannar som för med sig ett själsligt lugn som jag inte känt på länge.

Grannen Stina och jag blev kompisar under året. Hon är 70 och jag är inte ens 30, men vi har blivit riktiga kompisar som pratar om allt. Hon tittar förbi lite då och då och håller koll på oss. Ibland får man ett SMS: "jag såg att bilen var hemma. Är ni sjuka? Behöver ni något från affären?"
Vilken trygghet!

I våras upptäckte jag att jag tyckte om att odla saker. I växthuset planterade jag och sonen tomater, gurkor, bondbönor och paprikor. Bondbönorna uppskattades mest av sonen, men även av oss vuxna. Tomaterna blev många, men jag lärde mig ett och annat som jag tänker ta med mig till detta års odlingsäventyr. Tillexempel ska jag gödsla mera redan från början och jag ska hålla bättre koll på tomatplantorna så de inte växer över HELA växthuset.

Vår fantastiska vinranka gav oss många kilo härliga vindruvor. Vindruvssaften som vi testade att göra smakade bara blandsaft (sådan där i plastdunk från ICA) så det gör vi inte om någon mer gång. Däremot tar jag nog med dem till jobbet igen. Där blev de populära!

Sonen har blivit riktigt stor under året. Tänk att man nu kan ha en riktig diskussion med honom om allt möjligt. Och vilken fantasi han har! Det är inte utan att man blir faschinerad.
Dags för en till? Nej, inte ännu. Jag hade nog tänkt att få fylla 30 i fred först.

Under året har jag konstaterat att den äldre generationen (i detta fall mina föräldrars föräldrar) kan orsaka mer huvudbry än vad man trodde kunde vara möjligt. Jag har även konstaterat att min mamma är en mycket tolerant person och har en ängels tålamod. Ibland önskar jag bara att hon kunde ryta ifrån. Jag tror att hon skulle må bättre av det. Mamma St. Bernardshunden...

Jag har engagerat mig i arbetsmiljöarbetet på jobbet och funnit att de största problemen med arbetsmiljön ligger på lite andra ställen än jag trodde. Det är onekligen faschinerande hur människor kan jobba så tätt inpå varandra utan att ha respekt för varandras proffession. Jag hoppas att detta ändras under 2013 för annars kommer vi att förlora en massa kloka människor som Stora Myndigheten kommer att ha svårt att ersätta.

Mina nyårslöften från ifjol då. Hur gick det med dom?
Jo då. Jag tycker att det gick bra.
Jag lovade att jag skulle blogga och leka mera, vilket jag tycker mig ha gjort.
Det har varit ganska enkelt att leka mera, eftersom vi har haft så kul utomhus i vår trädgård. Men även inomhus har jag lekt mera. Sonen har ju numera fattat det där med pussel och spel så det är ju ganska kul, till och med för oss vuxna. Snart har han även lärt sig det där med TV-spel också. Det blir nog lämpligt till sommarens regniga dagar tror jag, för regniga dagar blir vi inte utan.

Några nyårslöften för 2013?
Tja...
Vi säger väl så här:

Jag lovar att hushålla med familjens pengar mer än vad jag gjort tidigare. I detta ingår att baka det mesta brödet själv och att ta vara på alla rester. Jag ska även bygga en bra förvaringsplats för morötter och rödbetor så att vi kan lagra våra skördar.

Jag lovar även att återuppta mitt sy-intresse och försöka använda upp lite av mina tygreserver.

Jag tänkte även försöka lägga upp lite mer bilder på bloggen och starta om min garnstatistik. Den har onekligen stannat av och är i stort behov av en omstart.

Jag önskar mig lycka till med löftena och er andra ett gott nytt år!