söndag 31 oktober 2010

Nya saker i butiken

Nu har jag uppdaterat min butik med lite nya saker. Främst nålbundet, men även lite stickat.
Fler saker kommer inom kort. Håll ögonen öppna!

Lite färdiga saker







Några färdiga saker var det här!
Ett par nålbundna halvvantar blev det i veckan. Tänk vad kul det är att nålbinda. Jag hade nästan gjömt det...
En söt liten elefant, som kanske blev lite sned och vind men är fin ändå.
Och slutligen en liten leksak till sonen. Leksaker är så tacksamma. Man kan göra hur som helst och de blir bra ändå. Just den här är jag extra förtjust i, eftersom jag blev så nöjd med hans stora öron. =0)

torsdag 28 oktober 2010

Vinst!

Fick precis ett mail från Ulrika och Stickamera, där hon talade om för mig att jag vunnit en biljett till Syfestivalen i Stockholm.
Jättetrevligt!
Jag och svärmor får åka dit. Jag ska försöka hitta stoppningsull, typ sådan som används till waldorfdockor. Det måste ju finnas på mässan tycker jag. Allt annat finns ju där, så varför inte stoppningsull.

Föreläsningar med klassen

Tänk vad underbart att få vara med på föreläsningar tillsammans med vår textilvetenskapsklass. Vi är ett sådant underbart gäng och trots att det är flera år sedan vi var en klass på riktigt, alltså studerade tillsammans, så träffas vi ett par gånger om åter och gör roliga saker tillsammans.
I måndags var det ett sådant tillfälle.
Vi träffades i Uppsala och åt lunch tillsammans för att sedan gå vidare till textilföreläsningarna som ordnas av Agnes Geijers fond. Fantastiska föreläsningar (eller ska man kanske kalla det för små korta föredrag?)

Jag tycker så mycket om klassen. Tjejer i alla åldrar som trivs så bra tillsammans.
Fantastiska B som alltid fixar och ordnar så att vi kan träffas. Hon är liksom klistret i gruppen...
Och sedan har vi E, som ska ha barn snart. Vilken dag som helst. Hon var inte med på föreläsningarna men hon kom och åt lunch med oss. Underbara E!
För att inte tala om alla andra!
L, som kommer ända från Skåne för att umgås några dagar.
M-L som kommer från Göteborg och alltid har en massa nya saker som hon vill att vi ska åka och titta på.
Och så kan man hålla på. Vi är väl 11 personer, allt som allt, som träffas och pratar textil. Helt fantastiskt.
Jag är så tacksam över att jag får vara en del av detta.


På föreläsningarna träffade jag även nyblivna fil.dr. C.A, som tyckte att jag skulle söka forskningspengar och sätta igång med skrivandet. Hon erbjöd sig att vara mitt bollplank och lovade att det fanns fler som också gärna ställde upp om jag kände att jag behövde ett större plank. Jag ska boka in ett möte med mitt bollplank så får vi se. Jag blev i vilket fall som helst otroligt inspirerad och känner att det är ju faktiskt detta jag vill.
Jag vill, jag kan, jag ska!

onsdag 20 oktober 2010

Öppna förskolan och sopplunch

Jag hade glömt hur mysigt det kan vara med kyrkan. Inte kyrkorummet som sådant utan allt runtomkring. Tänk vad många aktiviteter som ryms under ett tak och tänk vad många människor som engagerar sig!

Idag var jag och sonen på kyrkans öppna förskola. Det var så mysigt. Det var vi två, tre andra barn, fyra andra föräldrar och två pedagoger. Perfekt!
Dessutom verkar det som om Lilleman trivs med att vara där. Han låg på golvet och tuggade på ett gäng färgglada byggklossar ochjag fick chansen att sitta still och dricka lite te. Inte helt fel faktiskt...

Efter öppna förskolan gick vi på sopplunch i en annan del av kyrkans lokaler. Jag fick korvsoppa medan Kasper sov i bärsjalen. Jättemysigt! Jag tror att detta blir en stående punkt på mitt onsdagschema. 30:- för en lunch är ju inte mycket att orda om. Det är ju inte så att det går åt speciellt mycket pengar när man går hemma och är föräldraledig. Man hinner ju liksom inte göra av med något någonstans. All tid går ju åt till att leka =0)

Idag gjorde vi palt till middag. Det kanske inte räknas som "riktig" palt, men hemma hos Mormor heter det palt och då heter det så här också. Det är liksom bara själva palten. Fyllningen ligger vid sidan om. Vi fick lingonsylt och bacon till, men det går naturligtvis att använda sig av annat om man skulle vilja. Receptet är, som det mesta annat man får hos Mormor, på en höft. Instruktionerna som jag fick av henne i telefon igår var som följer:

"Man tar så mycket mjölk som man känner för och rör ner salt som till en deg. Sedan rör man ner mjöl tills det blir som en deg, fast inte riktigt. Sedan klickar man ner i kokande vatten och väntar på att de flyter upp och då är de klara"

Efter litet funderande så tog jag ungefär 8 dl mjölk, 1 msk salt och mjöl så att det blev en riktigt klibbig massa som hade en konsistens som låg någonstans mellan smet och deg. ungefär 1/4 av mjölet var kornmjöl och resten var vetemjöl. Det fungerade jättebra! Gott blev det och det finns mat över till säkert två middagar till. Smaskens!

lördag 16 oktober 2010

Lite smått och gott

När jag började baka mitt eget matbröd för en si så där sju år sedan så trodde jag att jag kunde göra som Mormor och baka "på en höft". Det kunde ju inte vara så svårt...
Jag lärde mig ganska snabbt att jag inte kunde det.
Det smakade visserligen gott men smuligare bröd än mitt fick man leta efter.
När jag slutligen tog mitt förnuft till fånga och svalde stoltheten så konsulterade jag en bakbok. Där fanns det massor av bra recept på hur man skulle göra ett gott och osmuligt bröd. Det gjorde susen! Jag lärde mig hur jag skulle handskas med ingredienserna och nu mera kan jag göra som Mormor och baka på en höft.
Trägen vinner!

Idag har jag bakat bröd.
Riktigt gott bröd!

Jag tänkte först göra en surdeg, men jag orkade inte vänta tills imorgon med att baka så jag smulade i lite jäst också. Det blir ju inte riktigt samma sak, men det blir ju gott ändå =0)
I degen hade jag diverse kross (rågkross, vetekkross och lite annat...), en omgång (inte riktigt färdig) rågsurdeg, vatten, vetemjöl, ungefär 25 gram jäst och lite salt. Mängderna är alltid lite svåra att avgöra när jag bakar eftersom "på en höft" är svårt att mäta, men jag skulle gissa att jag använde mig av ungefär 1,3 liter vatten och lagom mycket mjöl för att det skulle bli en ganska kladdig deg.

Jag provade även att ungsbaka mina egna chips.
Tunnt skivade potatisar och morötter som fick gräddas på låg värme (omkring 100 grader) i ugnen tills de var gyllenbruna.
Det blev helt okej. Lite väl mycket stärkelse på potatisen, men helt okej. Nästa gång ska jag lägga potatisskivorna i vatten en stund innan jag stoppar in dem i ugnen så borde en del av stärkelsen försvinna.
Morötterna däremot blev jättegoda! Eventuellt ska jag använda mig av lite högre värme nästa gång så att de får lite mer färg.

Ett rörigt inlägg blev det visst, men det får ni stå ut med =0)
Nu ska jag gå och titta efter om sonen har somnat.

fredag 15 oktober 2010

Äntligen lite bilder!











Här kommer lite välbehövliga bilder.
Ett par babyvantar, en disktrasa, några leksaker till sonen och en jättestor grytlapp.
Riktigt trevligt på utkontot. Bara grytlappen vägde 85 gram!
Tanken är att det ska bli ett par babyvantar till av samma garn, eftersom dessa blev lite för små. Vilken tur att min kompis E snart får barn. Hennes bäbis kan behöva ett par vantar nu i vinter. Annars ska ju R få barn i februari och hon kanske vill ha ett par vantar som tack för alla fina babykläder jag fick av henne. Hmm... Vi får se. Fina är de i alla fall, oavsett vem som får dem i slutändan =0)

onsdag 13 oktober 2010

Miljölöftet lever vidare

Jag jobbar som sagt på att förbättra mitt miljötänk och försöker att äta mer vegetariskt, köpa närproducerat, handla begagnade kläder och så vidare.
Hittills har det gått sådär.
Det känns liksom som att man alltid kan göra mer...

När jag var hemma hos Mamma och Pappa häromveckan (naturligtvis reste vi med tåg) så köpte jag mig ett par nya skor. Det sved lite, men jag insåg att jag verkligen behövde ett par höst/vinterskor och att om jag köpte ett par med lite kvalité så kommer de att hålla i många år och då blir det inte så mycket miljöpåverkan per år.
Det blev ett par snygga knähöga skinnstövlar med skönt foder i hela skaftet. Jag har velat ha ett par i flera år och nu blev det äntligen av.
Nu säger säkert vän av ordning att skinn är väl inte så miljövänligt. Nej, jag vet, men enligt mina erfarenheter så håller skinnskor bättre än syntetskor (förutsatt att man sköter om dem som man ska) och jag hoppas och tror att skinnet kommer från kossor som blivit mat. Skulle skinnet inte användas så skulle det slängas och det är slöseri med resurser tycker jag.

Som motvikt till mina nya stövlar har jag handlat lite begagnade kläder till lille sonen. Det har nog blivit fem bodysar (hur skriver man egentligen body i plural?), fem pyjamasar, två par sockor och lite annat smått och gott. Jag tror inte att jag har betalat mer än 100 kronor totalt. Perfekt! Billigt, begagnat och stora delar av pengarna går till bra saker eftersom jag handlat på Kupan och liknande ställen.

I övrigt har jag bakat mycket den senaste tiden. Jag har inte köpt matbröd på flera månader och det känner jag mig stolt över. Det är så trevligt att baka och det blir så gott. Dessutom har man koll på vad som hamnar i brödet och behöver inte oroa sig får konserveringsmedel, färgämnen och annat trams. Naturligtvis använder jag ekologiskt mjöl och dylikt så långt det bara är möjligt.

Miljösamvetet är tillfredsställt för tillfället.

måndag 11 oktober 2010

Ändrad garnstatus

Jag passade på att ändra garnstatusen idag.
En hel del ut, men hela 120 gram in... Bilder på de färdiga alstren kommer snart. Jag har inte hunnit med att fota dem ännu.
Men jag jobbar verkligen på att minska förrådet. Just nu har jag en jättestor grytlapp, en sjal och en goseelefant på gång. Det blir många sköna gram ut när det är klart!

Utlottning igen!


Utlottning hos E-zignz igen!
Hemliga priser verkar spännande. Det vill jag ha!
Klicka på bilden för att komma till utlottningen.

tisdag 5 oktober 2010

Besök hos Mamma och Pappa

Tänk vad skönt det kan vara att vara hemma hos Mamma och Pappa.
Att få bli ompysslad, både jag och lilleman, är så underbart.
Och tänk vad bra att få prata av sig med Mamma under timslånga stunder med tekoppen i handen. Vad mycket man hinner avhandla!
Jag visste inte att jag hade så mycket att prata om, men det är väl så när man inte har träffats på ett par månader och när vi båda två går hemma och funderar stora delar av vår tid. Skönt!

Vi var och hälsade på Mormor och Morfar i söndags. Det var ett ovanligt trevligt besök. Mormor var glad över att vi kom och var inte alls så där arg och stingslig som hon kan vara. Morfar var Morfar igen och inte riktigt så virrig som han har varit de senaste gångerna vi har varit där. Tänk vad ett litet barn kan göra för gamla människor.
Jag gruvar mig bara för hur det ska gå när vi inte kan komma och hälsa på där mer. Det är jobbigare för varje gång, eftersom maken får rinnande ögon av de kvarglömda katthåren som finns i alla filtar, täcken och kuddar och lilleman får hållas från golvet eftersom det är så smutsigt.
Men det är svårt att säga till om sådana saker. Hur ska man göra för att det inte ska såra dem?

I går var vi och hälsade på hos Farmor. Vi besökte henne och hennes Måndagsflickor (handarbetande damer, 80+ som träffas varje vecka för att handarbeta, prata och fika tillsammans) och naturligtvis gjorde lilla sonen succé. Tanterna levde upp och blev så glada över att få se honom. Gullandet och pluttenuttandet höll aldrig på att ta slut. Jättekul!

Jag passade på att sticka klart en disktrasa medan tanterna gullade med sonen. Den väckte stort intresse och de berömde både färgen och mönstret. Kul att få beröm av folk som har stickat i 70 år. Då kände jag att jag faktiskt börjar bli ganska bra på det här =0)