Han simmade på för fullt med benen och tog sig bara tillbaka till mig när han behövde vila lite. Det var inte ens nödvändigt att vila på mig, de andra vuxna gick också bra. I vanliga fall brukar min käre son vara en smula reserverad mot andra vuxna och inte söka sig till dem hur som helst, men i glädjen över total frihet gick det tydligen att tänja på gränserna.
Den nyvunna friheten utnyttjade han lyckligt i en hel halvtimme innan det var dags att kliva upp. Förvåningen över att inte flyta utan puffarna var påtaglig, men han accepterade det hela efter en muta med en orange plastkrabba.
Sa jag att mitt barn bara är knappt 11 månader gammal och att jag är en omåttligt mallig mamma ;-)
Klart att du SKA vara mallig!!!!
SvaraRaderaKram sytanten