söndag 26 december 2010

Hemma?

Borta bra men hemma bäst brukar man ju säga.
Inte i detta fall verkar det som.
Vi blir fast här hos mina föräldrar en dag till.
Inte mig emot, men det är ju lite jobbigt för maken som ska hem och jobba.

Jag hann i alla fall med att spela en omgång Age of Empires med min kära bror. Det var nog två år sedan vi spelade sist... Men ack vad bra vi är! Alla fienderna slogs ned med buller och bång och jag fick använda mina präster till att konvertera massor med bönder och hästar. Vi murade in oss, som vanligt, och byggde torn så det stod härliga till.
Ni som inte spelar AoE får förmodligen inte ut så mycket av ovanstående, men jag kan säga som så att vi hade tokskoj!

Vi har även hunnit med att spela Sundsvallsspelet (ungefär som Monopol, men med frågor om Sundsvall istället för chans- och allmänningskort). Det gick ganska bra. Hade vi spelat en halvtimme till hade jag nog vunnit, men nu knep maken hem segern istället.
Sonen försökte vara med och spela, men han lessnade snart, eftersom han inte fick äta upp vare sig spelpjäserna eller korten. Han övade då på att krypa upp för trappen samt att platta ihop tomma godiskartonger. Han lyckades bra med båda sakerna.
Tur att Morfar var där och vaktade yrvädret så att han inte gjorde illa sig.

Det ska bli skönt att komma hem (när vi nu lyckas med det...) och få sova i sin egen säng. Visserligen är sängen här också skön, men den är ju bara 120 cm istället för vår stora sng hemma på 160 cm. Det får helt enkelt inte plats två vuxna och en liten krabat (som dessutom envisas med att ligga på tvären) i en mindre säng än den som vi har hemma. Det resulterar nämligen i öm nacke och ond rygg.
Vill ha min säng!

Vill också att det ska sluta snöa.
Vill att min bror ska komma och hälsa på.
Vill få tid över att fixa iordning i Kaspers rum (som fortfarande är mitt textilrum) så att där blir fint och barnvänligt.
Vill hinna baka.
Vill en massa saker...

Synd bara att man inte får allt man vill...
Eller är det tur kanske?

torsdag 23 december 2010

Kallt, kallt och åter kallt!

Just nu är det -24 grader ute och strålande sol. Helt fantastiskt!
Massor med minusgrader, men ack så vackert!
Synd bara att man inte kan ta med sonen ut och leka. Han skulle frysa ihjäl på fem minuter. Man han skulle nog tycka att det var spännande med all snö i alla fall...

Vi ska nog ta och koka lite knäck snart. Skinkan ska nog in i ugnen också...
Sedan visade det sig att maken och jag ska iväg på spa-eftermiddag. Jättemysig julklapp. Massage, ansiktsmasker och badande i tre timmar, bara han och jag. Precis vad jag behöver och jag tror att han också behöver det.
Tack snälla Mamma och Pappa för den julklappen. Supermysigt!

Nu är det visst dags att söva sonen också...
Söva sonen.
Koka knäck.
Fixa julskinkan.
Spa-eftermiddag.
Perfekt dag!

torsdag 16 december 2010

Snö, snö och mera snö

Det snöar.
Massor!

Jag gillar snö, missförstå mig inte, men jag blir lite nervös när det snöar så mycket så nära inpå min och Kaspers tågresa norrut. Tänk om vi inte kommer iväg...
Jag som stressar upp mig inför resor, i vanliga fall, kommer att bli helt snurrig innan lördag. Jag känner hur det suger i magen redan.
Men det är bra att ha barn. Då måste man vara sansad och vuxen och inte stressa sönder för något så fånigt som ett inställt eller försenat tåg. Man har ju ett barn som litar på att man ska vara den där vuxna människan som löser allt.
Men nog önskar jag att min mamma var här ibland och löste de jobbiga sakerna åt mig.

Jag hoppas verkligen att vi kommer iväg. Jag har sett fram emot att få baka både rullrån och sockerskorpor och att på spendera lite tid med den del av familjen som jag inte träffar så ofta. Men vi får se... Hoppas att kung Bore är med på tåget och släpper iväg oss.

Jag kom i alla fall inte iväg till Uppsala idag. Jag hade bestämt lunchträff med mitt "bollplank", Cissi, för att diskutera hur jag ska gå tillväga för att kunna börja forska.
Jag fick ringa återbud. *suck*
Men enligt SJ skulle det inte bero på vädret utan på tågfel. Det tror jag vad jag vill om... Det går visserligen ett tåg om en halvtimme som jag skulle kunna åka med, men jag misstänker att det också blir inställt och denna gång på grund av vädret. Om inte annat kan det bli problem att ta sig hem och det vill jag inte utsätta kasper för.
Jag får sitta hemma och planera klassens Västernorrlandsresa istället. Jag har några saker som jag skulle behöva kolla upp innan vi spikar ett schema.

Dricka te ska jag också göra!

tisdag 14 december 2010

Yttrandefrihet?

Jag lyssnade idag på mitt nya favoritprogram: Ring P1. Ett helt fantastiskt program dit Kreti och Pleti kan ringa in och prata om precis vad som helst.
Dagens stora ämne var inte som man kunde tro sprängattentaten i Stockholm utan huruvida Lars Vilks (Muhammedrondellhundens fader) skulle få behålla sin yttrandefrihet eller inte.
Jag blev aldeles paff över hur många människor som faktiskt tycker att vi ska inskränka yttrandefriheten till att bara omfatta... hmm... ingen. Konstnärer skulle i varje fall inte få yttra sig hur som helst och absolut inte rita och måla vad som helst. Och framför allt ska inte Lars Vilks, denne farlige man, få säga, skriva eller rita vad som helst. Många tyckte till och med att han skulle be alla muslimer om ursäkt för att han ritat av profeten Muhammed som en rondellhund så att vi sedan skulle slippa självmortsbombningar i Sverige.

Tänk att folk är så dumma.

För det första så är jag säker på att merparten av muslimerna i Sverige (för att inte tala om världen) tycker att det är ointressant vad en mediakåt svensk konstnär hittar på. De tror på Muhammed och Allah, oavsett om någon tokig nordbo har ritat en rondellhund eller inte, och skulle aldrig komma på tanken att spränga sig själv i luften bara för att visa att de är arga.

För det andra så kommer det alltid att finnas fundamentalister inom alla religioner och det kommer det att göra även om Lars Vilks kryper på sina bara knän och ber om ursäkt hundra gånger om. (Inte för att han någonsin skulle göra det, men för hypotesens skull...)
Fundamentalisterna hittar alltid något att bli arga över. om inte rondellhundsteckningen fanns så skulle de ha hittat någon annan anledning att bli arga på oss.

För det tredje så kan jag inte förstå varför man skulle vilja begränsa yttrandefriheten. Den är ju det viktigaste vi som samhälle har och det är det vi har grundat vårt land på.
Se på Kina där de flesta inte vet att de har en medborgare som har fått Nobels fredspris för sina insatser för mänskliga rättigheter, däribland yttrandefriheten. Och de som vet att så är fallet tror att världen är emot Norge för att de nominerat en sådan hemsk brottsling.
Eller se på Eritrea där Dawit Isaak har suttit inspärrad sedan 2001 av den enda anledningen att han är journalist och därigenom obekväm.

Yttrandefriheten är det viktigaste vi har och om det innebär att vi måste skydda sådana märkliga människor som Lars Vilks, vars enda syfte är att provocera ännu mer för att få en till spaltmeter i kvällspressen, så låt gå. Jag är verkligen ingen fan av Lars Vilks och tycker väl att han har sugit ut lite väl mycket ur den här historien samt att han borde ge sig någon gång och växa upp en smula, men jag anser likväl att han har rätt till sin yttrandefrihet. Vi andra får väl se till att använda vår yttrandrefrihet lika mycket och säga emot.

Det är inte Lars Vilks som är farlig. Det är cencurförespråkarna som är farliga!

söndag 5 december 2010

Lite bilder och uppdatering av garnstatus

Här kommer äntligen lite bilder på sådant som har förfärdigats här hemma den senaste tiden.
  • Virkad val
  • Trekantssjalar, en rosa-lila och en restgarnsvariant i diverse blåa och gröna nyanser
  • En blå och två gröna disktrasor
  • Ett par stickade babysockar
  • Två virkade burkar, den grön-vita är gjord av två gamla T-shirtar och den blå-gula av en sjal som gått sönder

Jag passar på att visa bilden av mitt Mixa och matcha-byte också. Massor med spännande saker fick jag där =0)

Allt detta resulterade i att garnstatusen totalt minskade med 105 gram. Inte så dumt faktiskt!








onsdag 1 december 2010

18 minusgrader och en son som avskyr ytterkläder

Nog för att man kan avsky kylan, men varför måste man avsky ytterkläder? Det kan jag verkligen inte förstå. Kasper ser så förorättad ut när jag, efter en lång stunds bråkande, äntligen har fått in honom i overallen och lagt honom i vagnen. När jag sedan tar på honom mössan så brister han ut i ett protestskrik som inte är av denna världen.
*suck*
Så idag när vi gick upp till öppna förskolan så lyckades jag få in honom i bärsjalen under min dunjacka. Det blev varm och skönt och han slapp overallen. Mössan slapp han dock inte ifrån och naturligtvis var det inte populärt. Gråt och tandagnisslan...
Men man får vara hårdhudad som mamma och stänga ute de där vädjande skriken.

Mitt handarbetande går sakta framåt. Två disktrasor har det blivit den senaste veckan och jag har hunnit en si så där 20 centimeter på min fina tröja som jag köpte garn till på syfestivalen. Jag är lite nervös över att garnet inte ska räcka men förmodligen så blir det en del över istället, precis som vanligt.

Bilder på diverse alster är tagna och ligger i kameran och väntar. Jag ska bara få tummen ur och lägga in dem i datorn också.
Men det kommer väl när det kommer.

Kaspers utslag har förresten kommit tillbaka, trots att jag har varit helt mjölkfri i tre veckor. Alltså borde det vara något annat. Vi får väl se vad läkaren säger nästa vecka.